Lilla Elvira är den valp vi valt att behålla själva. Hon ska bli gårdens nya vallhund.
Vår enda vallande hund Kay fick sorgligt nog avlivas förra vintern pga cancer.
Här på sidan kommer vi att berätta om Elvira och hennes liv från valp till vallhund.
23 mars
Elvira är fortfarande ett litet yrväder men börjar lyssna lite bättre (på matte)
Hon blir ganska störd av de andra hundarna när hon ska träna så vi får ta med henne ensam någon annanstans. Då är hon mycket duktigare. Hon börjar äntligen bli för stor för att ta sej ut och in genom kattluckan.
Elvira 3 månader och en riktig liten odåga!
Sen sist jag skrev har vårt lilla troll förvandlats från ett runt litet lydigt gullnystan till ett långtbent liten yrväder som gör precis som hon själv vill. Fast hon är förståss helt underbar ändå!
Hon har lärt sej ligga på kommando men tycker det är helt onödigt om hon inte ser att vi bjuder på nåt gott efteråt.
Lite trotsålder kantänka!
Nu ska vi ta tag i träningen lite mer hade vi tänkt, vi har länge haft alltför mycket annat att tänka på.
Såsmåningom ska det nog bli en bra vallhund av henne men just nu känns det lååååååångt dit.
Det är mycket roligare att busa än att lyda!
9 veckor
Elvira har lärt sej sitta och stanna medan hon springer och sysslar med annat. Hon är jätteduktig och sätter sej pladask så fort hon hör kommandot. Bra grund att jobba utifrån.
Vår lilla busvalp har lärt sej springa ut och in genom kattluckorna och tycker det är urkul eftersom hon vet att hon inte får. Försökte träna med en bit fårskinn på en pinne för att öva vallningsinstinkter men Elvira tyckte det var betydligt roligare att slita loss trasan och få matte att jaga efter.
Trött liten Vira med sin älskade pipgris
Idag har Elvira och hennes sju syskon vetrinärbesiktigats, id märkts och vaccinerats. Alla blev utan anmärkning och alla skötte sej utmärkt. (Fast Elvira var lite spruträdd och ville absolut inte sitta innanför gallret med de andra)
Vi fortsätter träna sitt och kom och har börjat öva henne att sitta kvar innan hon rör maten. (det sista förstår hon inte alls vitsen med).
Hon är en tuff liten hund och går själv ut och kissar i mörkret, när hon är riktigt övertrött blir hon lite kaxig så vi får säja till på skarpen. Det brukar sluta med att hon suckar djupt och somnar pladask.
Elvira och kompisen August busar i mattes korg
Just nu är vårt lilla charmtroll 7 veckor. Hon har redan förstått att hon ska bli vår och vägrar bo kvar med sina syskon i deras box. Släpper vi in henne där klättrar hon uppför ett kompostgaller, sätter sej i en vattenkopp och ylar och kommer ingen och räddar henne då fortsätter hon genom en smal springa in till grannboxens pälstackor och vidare ut på gården och upp på trappan där hon ylar igen tills vi hör henne.
Så hon har fått sin vilja igenom och flyttat in.
Hennes bästa vän är katten August, de båda älskar att brottas med varandra. Hon är alltid med oss då vi är med fåren och älskar att smita in till tacklammen och leka eller sova hos dem.
En smart, lugn och underbar liten hund. Vi tränar henne att åka bil och det är hon jätteduktig på (även vänta själv i bilen). Hon rullar ihop sej som en liten boll och somnar nästan direkt.
Hon kommer på inkallning (nästan alltid) och lärde sej sitta fint i förrgår (när matte skivade älgkött).
Nu sitter hon fint både på kommando och när hon själv tycker att vi ser ut att ha något gott att bjuda på.
Utom när vi tar fram osten, då blir hon liksom våra båda kattungar vild och galen och gör allt för att forcera bordet och ostkupan.
Just nu sover hon i hallen efter en lång lekstund med lillhusse Rasmus
|